Utvecklingen av AI-modeller, som Chat GPT, Copilot och Gemini utmanar traditionella former av digital marknadsföring och informationssökning. Google har länge varit den dominerande kanalen för annonsörer som vill nå användare med SEO och betalda annonser. Men i takt med att fler användare vänder sig till AI-drivna system för att få snabb och direkt information står annonsörer inför frågan: Hur når vi våra målgrupper i dessa nya gränssnitt?

Polerade gränssnitt och sömlösa upplevelser börjar bli en allt större del av det digitala landskapet. UX-design har på många sätt blivit för trygg. Vi värdesätter konsekvens, tillgänglighet och användarvänlighet – värden som är avgörande för att skapa bra produkter. Men är “bra” tillräckligt? Har vi, i jakten på perfektion, tappat förmågan att skapa digitala upplevelser som berör själen? Behöver kanske UX bli lite mer punk? Här är spellistan för ditt nästa designprojekt.

Allt eftersom UX-research seglat upp som en egen disciplin upplever jag också en ökad spridning i kvaliteten på de studier som genomförs. Många gör det väldigt bra, många gör det mycket bättre än jag. Men det händer också att jag  stöter på studier och underlag som får mig att häpna. Ibland är bortfallet  bland svarande så högt att chansen att dra en korrekt slutsats är högre om du singlar slant. Och ibland dras statistiska slutsatser om hundratusentals användare utifrån kvantitativ data baserat på ett tiotal respondenter. 

I dagens digitala värld är psykologi ofta i fokus när vi designar användarupplevelser och tjänster. Men vad händer när vi bara ser till individen och missar den större sociala kontexten? Den här artikeln utforskar varför sociologi, med sitt både mikro- och makroperspektiv, kan ge oss en bredare och mer holistisk förståelse av hur digitala tjänster och produkter interagerar med sina användare och det samhälle de lever i.

I en tid där smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag valde jag att utforska vad det innebär att leva utan en sådan enhet. Under nio månader ställdes jag inför en rad praktiska utmaningar, från betalningar och navigering till att hålla kontakten med omvärlden. Denna upplevelse gav mig dock också möjlighet att reflektera över min relation till teknologin.

Vi använder fortfarande ord som "Chief", "Executive", "Officer" och "Head" för att definiera modernt ledarskap. Varför håller vi fast vid termer som kommer från militära organisationer och diktatoriska traditioner? Och vad skulle hända om vi började definiera ledarskapsroller på ett annat sätt? Vad skulle hända om ledande positioner inom ett företag var "morsor" istället för en massa hövdingar?

I takt med att UX-research accelererar kan det vara nyttigt att ta ett steg tillbaka och reflektera över de metoder vi använder. Det kommer aldrig att finnas en perfekt enighet kring forskningsmetodik. Vissa är starka anhängare av siffror och data, medan andra hyllar antropologiska insikter. Att hålla den diskussionen vid liv är förmodligen hälsosamt. Efter att ha arbetat med UX i cirka 15 år, här är fem saker jag försöker tänka på när jag utför UX-forskning.

Digitaliseringen har sedan länge en stor inverkan på människors vardag och välbefinnande. Det är minst lika konkret som andra fysiska samhällsfenomen. Vi behöver enas om en värdegrund för den digitala samhällsutvecklingen. Om varje digital artefakt som designas eller omdesignas från och med nu bara skulle få dessa 10 användarhistorier godkända och genomförda, skulle det digitala bli en miljö där alla människor av alla slag kan frodas.

Jag har designat digitala upplevelser i cirka 10-15 år. Från immersiva lärandeupplevelser till webbplatser och digitala tjänster för nästan alla branscher. Jag tänkte dela med mig av några av de största misstagen jag har gjort under min karriär hittills. Förhoppningsvis kan det hjälpa andra att undvika dessa fallgropar. Här kommer de.

På jobbet skickar vi många e-postmeddelanden. Trots att det finns många andra verktyg för digital kommunikation, förblir e-postinkorgen den centrala punkten för digital kommunikation. Vad skulle hända om du analyserade e-postdata på samma sätt som du gör med webbplatsanalys? Vår tes är att människors e-postbeteenden är en bra källa för att förstå organisationers sociala liv. Dessa insikter kan leda till mer effektiv e-posthantering och hälsosammare arbetsmiljöer.

Att ge till välgörenhet är ett sätt att omsätta ord i handling. Men tänk om du kunde dubbla din donation genom att sponsra din gåva? Det är vad konceptet Good Match handlar om.

Så länge det har funnits samhällen har vi försökt hitta smidigare sätt att interagera. Varje samhälle och kultur har sitt unika recept för social interaktion, men mycket förblir detsamma. Visst borde några av de mer robusta sociala koderna även kunna tillämpas på den digitala kulturen?

Genom ökad medvetenhet om hur vår uppmärksamhet utnyttjas kan vi utveckla strategier för att skydda oss mot överdriven distraktion. Det kan vara värdefullt att reflektera över det egna medieanvändandet och ta kontroll över sin uppmärksamhet i en tid där den ständigt eftertraktas.