Varför finns det inte fler UX-sociologer?

Vi kan bredda perspektivet på digital design

I den snabbrörliga världen av digital design, UX och servicedesign står psykologin ofta i centrum. Disciplinens fokus på att förstå individen – hur människor tänker, känner och beter sig – gör den till ett självklart val för dem som vill skapa användarcentrerade upplevelser. Men även om psykologin erbjuder värdefulla insikter, tenderar den att vara alltför fokuserad på individen. Även inom socialpsykologi förblir linsen i hög grad fixerad vid hur individer inom en grupp beter sig snarare än på de bredare samhällskrafter som är i spel. Men vad skulle hända om vi kunde vidga den linsen? Vad skulle hända om vi började betrakta inte bara användaren, utan också det samhälle användaren lever i?

Här kommer sociologin in i bilden

Traditionellt har sociologi setts som studiet av samhället, sociala institutioner och sociala relationer. Det är en disciplin som ställer andra frågor än psykologin – frågor som kanske är lika, om inte mer, relevanta för vårt arbete som designers. Trots det uppenbara värdet som sociologi kan tillföra är den dock fortfarande underutnyttjad inom vårt område.

Så varför finns det inte fler UX-sociologer?

Begränsningarna med ett psykologiskt perspektiv

Psykologins dominans inom UX och servicedesign är förståelig. Om du designar en produkt eller tjänst är det ju avgörande att förstå hur slutanvändaren tänker och beter sig. Kognitiv psykologi, beteendepsykologi och till och med neurovetenskap tillhandahåller ramar och verktyg som hjälper oss att förutsäga hur användare kommer att interagera med en design, vilket gör det möjligt för oss att skapa upplevelser som är intuitiva, engagerande och tillfredsställande.

Men här är problemet: psykologins fokus på individen innebär ofta att den större sociala kontexten ignoreras eller förenklas. När vi designar enbart utifrån ett psykologiskt perspektiv riskerar vi att skapa produkter som är hyperindividualiserade och kanske till och med avskilda från de sociala verkligheter där de ska användas.

Tänk på framväxten av sociala medieplattformar. Dessa produkter designades med en djup förståelse för individens psykologi – dopaminloopar, behovet av social bekräftelse, vanebildningens kraft. Men de samhälleliga konsekvenserna av dessa designer, såsom deras roll i spridningen av desinformation eller bidragandet till social polarisering, var till stor del oförutsedda. Detta är inte bara ett misslyckande i fantasin; det är ett misslyckande att beakta de bredare sociala krafter som är i spel.

Sociologi: En bredare lins för digital design

Sociologi tar däremot ett steg tillbaka för att undersöka hur individer passar in i större sociala strukturer. Den frågar hur kulturella normer, sociala ojämlikheter och institutionella maktdynamiker formar beteende och påverkar hur människor interagerar med produkter och tjänster.

En av sociologins styrkor ligger i dess dubbla fokus: både makro- och mikroperspektiv. På makronivå undersöker sociologin storskaliga sociala fenomen, såsom samhällsnormer, institutionell makt och systemiska ojämlikheter. Dessa faktorer kan ha stor inverkan på hur olika användargrupper interagerar med en digital produkt eller tjänst. Till exempel, hur fungerar en plattform designad för finansiella tjänster i regioner med betydande inkomstojämlikhet? Hur påverkar sociala hierarkier vem som har tillgång till och drar nytta av ny teknik?

På mikronivå utforskar sociologin mer omedelbara sociala interaktioner och hur individer navigerar sina roller inom samhället. Detta mikroperspektiv är lika värdefullt inom UX och servicedesign, eftersom det fördjupar sig i de nyanserade sociala sammanhang som påverkar användarbeteende. Det kan hjälpa oss att förstå hur gruppdynamik, kamratpåverkan eller till och med familjeroller påverkar hur en produkt används.

Tillsammans ger dessa makro- och mikroperspektiv en bredare förståelse för det komplexa sammanhang som alltid omger interaktionen mellan en digital tjänst eller produkt och dess användare, oavsett om vi betraktar en enskild användare eller flera användare inom ett nätverk. Genom att inkorporera sociologiska insikter kan designers gå bortom att enbart optimera för användbarhet eller engagemang och istället börja designa för de intrikata, flerskiktade realiteterna i mänskligt socialt liv.

Balans mellan disciplinerna: en holistisk approach

Så hur kan vi integrera sociologi i vårt arbete utan att förlora de värdefulla insikter som psykologin ger? Nyckeln är balans. Vi behöver börja med att erkänna att varje designbeslut har både individuella och sociala konsekvenser. Därifrån kan vi dra nytta av båda disciplinernas styrkor för att informera vårt arbete.

Till exempel, när vi genomför användarundersökningar, varför inte inkludera frågor som utforskar inte bara individuella preferenser, utan också sociala influenser? När vi utvecklar personas, överväg inte bara användarens mål och smärtpunkter, utan också de sociala sammanhang de navigerar dagligen. När vi utvärderar en designs framgång, mät inte bara engagemangsmått, utan också social påverkan.

Denna balanserade approach gör det möjligt för oss att designa produkter och tjänster som inte bara är effektiva på en individuell nivå, utan också meningsfulla i en bredare samhällskontext. Den uppmuntrar oss att tänka bortom den omedelbara användarupplevelsen och överväga de långsiktiga sociala konsekvenserna av våra designer.

Behovet av UX-sociologer

I en värld där digitala produkter i allt högre grad formar socialt beteende har behovet av ett sociologiskt perspektiv i design aldrig varit större. Även om psykologin alltid kommer att vara en hörnsten i UX och servicedesign är det dags att också ge plats för sociologin. Genom att göra det kan vi skapa designer som inte bara tillgodoser individuella behov, utan också bidrar till ett hälsosammare och mer rättvist samhälle.

Så varför finns det inte fler UX-sociologer? Kanske för att vi har varit alltför fokuserade på individen för att se den större bilden. Men eftersom digital designens påverkan på samhället blir alltmer uppenbar är det klart att vi behöver båda perspektiven. Vi designar trots allt inte bara för användare; vi designar för världen de lever i.

Vissa har redan påpekat värdet av detta särskilda sociologiska perspektiv när man formar digitala produkter och tjänster, men finns det verkligen några UX-sociologer där ute?

Den här artikeln har också publicerats i UX Collective och kan läsas på engelska här.